Jag läste en artikel om Joshua Davis i Capdesign. Efter den läsningen förefaller all försök att göra kreativa saker meningslös. Han är en konstnär, och det finns få som kan mäta sig med honom. Men ”vi” andra kreatörer delar ändå samma medier, vi trycks i tryckerier på papper, vi använder samma binära joxar på internet som Joshua och de andra riktiga.
Vad finns det för mening med att göra halvbra saker när det finns folk som kan göra det riktigt bra? Varför kämpar vi? För att vi är billigare? Varför kan vi inte göra saker och ting som de stora? generic Toradol buy Lamisil online
Jag kommer aldrig att bli konstnär. Det är säkert. I alla fall inte med mina egna mått mätt…